Viktig Information om inlärningssvårigheter

När bokstäver inte går att förstå

Minst en av tio barn upplever svårigheter med att läsa eller stava, ett tillstånd som även kallas ”dyslexi”. Detta manifesterar sig i olika egenskaper och sätt. Dyslexi orsakas huvudsakligen av oegentligheter under hjärnans utveckling. Om särskilda kanaler, länkar och/eller områden är underanvända och inte tillräckligt mogna blir korrekt assimilering och bearbetning av bokstäver och ord svåra eller till och med helt omöjliga, och uppdelningen av ord i deras komponentljud leder ofta till fel. Det som är viktigt att notera är att denna svårighet med läsning och stavning inte har något att göra med intelligens – tvärtom faktiskt, eftersom ett antal berömda forskare genom historien (inklusive självaste Albert Einstein) var drabbade av dyslexi. Förekomsten av dyslexi kan inte hänföras till en enda orsak: som med många andra inlärningssvårigheter är orsakerna olika och varierar från person till person. Flera faktorer kan främja utvecklingen av dyslexi och måste också beaktas vid behandlingen av det.

Genetiska komponenter
Det uppstår ofta att dyslexi går vidare i en familj, med föräldrar, släktingar och syskon som alla har liknande svårigheter. Genetisk påverkan är vetenskapligt bevisat.

Neurologiska perceptionsstörningar
Funktionen hos språkbehandlingscentra i hjärnan är nedsatt. Barn med dyslexi har visat sig uppvisa avvikande aktiveringsmönster i de främre och temporala loberna i vänstra sidan av hjärnan. Detta innebär att hjärncentrum som krävs för att behandla sptiva. Aråk är otillräckligt synkroniserade, medan hörsel- och visuella nätverk görs mindre effekuditionella och/eller visuella perceptionsstörningar kan också samverka och kan förvärra dyslexi genom att orsaka problem med blickkontroll.

Förseningar i språkutveckling
När de blir fyra, har de flesta sena pratare stängt klyftan mellan sig och sina kamrater. För de som inte gör det, bör dyslexi kommas ihåg som en möjlig orsak till utvecklingsförseningen.

Tecken på Dyslexi

När barn först lär sig att läsa och skriva gör de samma misstag i varierande grad av frekvens. För de flesta barn minskar misstagen i frekvens efter en kort tid och elimineras så småningom helt och hållet. Barn med dyslexi å andra sidan gör ett betydligt större antal fel än sina kamrater, och problemen kvarstår under en lång tid. Vad som är särskilt karaktäristiskt för dyslexi är den enorma inkonsekvensen av dessa fel: det är ofta svårt att fastställa vanliga felmönster, och fel uppstår utan en gemensam faktor eller ett tema.

Följande tecken kan tyda på närvaro av dyslexi:

Allmänt välbefinnande

• …har ångest för att gå till skolan
• …har ångest för att göra prov
• …har en negativ uppfattning om sin egen intelligens
• …är tillbakadragen
• …har höga förväntningar om att de kommer att misslyckas
• …visar frustration och motvilja att försöka i andra ämnen…saknar självförtroende
• …upplever psykosomatiska symtom (magvärk på morgonen)
• …visar aggressivt eller depressivt beteende

Göra läxor

• …kräver en oproportionerlig mängd tid
• …blir snabbt trött
• …är oorganiserad i hemmet och skolan
• …behöver mycket stöd…vill att en förälder eller annan vuxen ska vara närvarande
• …söker ofta bekräftelse om att deras svar är korrekta…glömmer ofta vad som ska göras som läxor
• …blir ofta förvirrad av verbala instruktioner
• …har en känsla av att de inte blir bättre, även efter mycket träning
• …reagerar känslosamt när man försöker arbeta, med frekventa argument eller tårar
  

Typiska stavnings- och skrivfel

• …tycker att det är svårt att skilja på liknande bokstäver
• …tycker att det är svårt att koppla bokstäver till ljud
• …tycker att det svårt att bryta bokstäver i komponentljud
• …missar vissa bokstäver eller delar av ord
• …lägger till extra bokstäver eller delar av ord
• …blandar ihop ordningen av bokstäverna inom ett ord
• …förvränger bokstävernas utseende (skriver dem som spegelbilder)
• …gör återkommande fel med stora och små bokstäver
• …har svårt att komma ihåg och tillämpa stavningsregler
• …skriver samma ord på olika sätt inom samma text, men kan inte känna igen att ordet skrivs annorlunda varje gång eller vilken version som är korrekt
• …gör ett märkbart stort antal grammatiska fel
• …har svårigheter med att använda skiljetecken («» /, /. /? /!)
• …har ofta oläslig handskrift, som inte kan upprätthålla konsekvent storlek på bokstäver i hela texten

Typiska läsfel

• …har svårt att bryta ord ner i stavelser oralt
• …uppvisar dåliga rimfärdigheter
• …har svårt för att känna igen början, mitten och slutet av ljud
• …uttalar ord eller delar av ord fel
• …utelämnar vissa bokstäver eller delar av ord
• …lägger till vissa bokstäver eller delar av ord
• …läser mycket långsamt och medvetet, tar ofta långa pauser mellan ord
• …hoppar över skiljetecken, lämna inte en andningspaus
• …ersätter spontant bokstäver, stavelser och ord med andra bokstäver, stavelser och ord
• …tycker att det är svårt att börja läsa högt; mycket tvekan
• …förlorar ofta sin plats i texten
• …byter runt ord inom en mening
• …byter runt bokstäver inom ett ord
• …har svårigheter med att uttala dubbla vokal ljud (diftonger)

Typiska svårigheter med förståelse

• …tycker ofta att det är svårt att följa skriftliga instruktioner/li >
• …tycker att det är svårt att formulera uttalanden om läsmaterial med egna ord
• …har svårigheter med att dra slutsatser från att läsa material eller identifiera korrelationer
• …kämpar med frågor om innehållet i texter; behöver ofta använda sin allmänna
• kunskap för att svara på frågor istället för att formulera svar från den information de har läst.

När siffror och kvantiteter är ett abstrakt begrepp

Räkna och beräkna

Cirka 5 procent av barnen lider av svårigheter med räknefärdighet, även känt som ”dyskalkyli”.
För dem är siffrorna ofta inget annat än tomma ord.
De tycker att det är svårt att få en känsla för storleken på olika nummer eller att jämföra dem med varandra, det är nästan omöjligt för dem att utföra beräkningar.
Dessa brister leder vanligtvis till nedsatt skolprestationer, och senare till nackdelar i arbetslivet.

Matematiska färdigheter krävs i otaliga aspekter av vardagslivet.
Exakta mängder krävs vid matlagning; snickare måste kunna göra noggranna mätningar; ingenjörer måste kunna göra exakta beräkningar.
Sofistikerade matematiska färdigheter krävs i mer eller mindre varje yrke.
De som upplever svårigheter med matematik presterar dåligt i skolan och har en dålig syn på sin yrkesmässiga framtid, både barn och vuxna hamnar under enorm press för att förvärva matematiska färdigheter till varje pris.
För barn med dyskalkyli är de färdigheter som många av deras kamrater kämpar med under de första skolåren ett plågande livslångt hinder.
Om ett barn med medfödd dyskalkyli inte stöds effektivt trots sina föräldrars och skolpersonals bästa ansträngningar, kommer de att fortsätta att sakna förtroende och motivation i sina ansträngningar med att lära sig.
Den bittra besvikelsen att inte hålla takt med sina kamrater resulterar ofta i en allmän aversion mot allt som rör lärande.

När hjärnan inte vill göra matte</>

I barndomen utvecklas särskilda hjärnhalvor och specialiseras i bearbetning av tal och matematiskt tänkande.
För barn med dyskalkyli uppstår inte utvecklingen av dessa specialiserade regioner i hjärnan som de ska.

Redan som spädbarn kan de flesta av oss skilja mellan olika kvantiteter.
Detta är en grundläggande färdighet som banar väg för en grundläggande förståelse för siffror.
Utan denna färdighet, är det omöjligt för barn i skolåldern att lära sig att knyta ett upplevt antal objekt med ett antal ord eller en skriftlig arabisk siffra och att visualisera en sifferlinje.
När vi löser våra första matematiska problem som barn involverar vi främst de främre (anterior) regionerna i hjärnan, vilka utgår från särskilda delfunktioner och ansvarar för tillhandahållandet av lagrad kunskap.
Detta frigör de bakre (posterior) regionerna i hjärnan och skapar kapacitet för bearbetning av komplexa, svårare matematiska uppgifter.
För barn med dyskalkyli är denna specialisering av de bakre regionerna i hjärnan frustrerad.
Medan de som är drabbade av dyskalkyli måste fokusera intensivt och räkna ut siffror, kommer deras klasskamrater automatiskt fram till rätt resultat.
Denna mödosamma räkning av siffror är uttröttade och tidskrävande för hjärnans främre områden och är också mycket utsatt för fel.
Om flera problem måste lösas på kort tid blir de främre regionerna snabbt överbelastade – och den ångesten därav saktar ytterligare ned tankprocesserna, vilket minskar den kapacitet som finns tillgänglig för lagring av automatiserad kunskap och färdigheter i de bakre områdena.
En riktigt ond cirkel!

Tecken på Dyskalkyli

Det är viktigt att ta tecken på dyskalkyli på allvar.
I början av skolan upplever alla barn tillfälliga svårigheter med matematik.
Om dessa problem inte försvinner med stödda läxläsningar eller flera extra timmar med träning, bör föräldrar och lärare vara beredda på potentiell dyskalkyli.
Följande tecken kan tyda på närvaro av dyskalkyli:

Allmänt välbefinnande

• …har ångest för att gå till skolan
• …har ångest för att göra prov
• …har en negativ uppfattning om sin egen intelligens
• …är tillbakadragen
• …har höga förväntningar om att de kommer att misslyckas
• …visar frustration och motvilja att försöka i andra ämnen

Göra läxor

• …kräver en oproportionerlig mängd tid
• …blir snabbt trött
• …känner behovet av att koncentrera sig intensivt, även för enkla uppgifter
• …behöver mycket stöd
• …vill att en förälder eller annan vuxen ska vara närvarande
• …söker ofta bekräftelse om att deras svar är korrekta
• …glömmer ofta vad som ska göras som läxor
• …inte laddningsbart förklara deras funktion
• …har en känsla av att de inte blir bättre, även efter mycket träning
• …reagerar känslosamt när man försöker arbeta, med frekventa argument eller tårar

Vanliga misstag på grundnivå

• …har svårigheter med att ta ställning till rumsliga relationer – blandar ihop upp vänster/höger, framför/bakom, ovanför/nedan.
• …har svårt att bedöma hur en mängd kan jämföras med en annan, till exempel: större/mindre, mindre/mer.
• …har svårt att införliva ett tal till en speciell mängd eller storlek; minns istället bara namn och sekvenser av siffror.
• …blandar ihop siffror eller skriver dem spegelvänt
• …har ett mycket vagt begrepp om veckor, månader och år
• …har en dålig tidsuppfattning, t.ex. om 10 minuter
• …blandar ofta ihop nummer när de skriver ner ett nummer som har lästs upp, t.ex. trettiosju = 37
• …kämpar med att säga en talföljd baklänges, t.ex. 20 till 1
• …räknar nästan alltid räknar med sina fingrar
• …Blandar ihop tiotal och enheters positioner, t.ex. 12-21,13/31
• …börjar alltid på nytt när man löser problem som följer på varandra i en logiskt följd, t.ex. 6+2, 6+3…
• …kämpar när de passerar gränsen för tiotal
• …missar ofta rätt svar med 1, t.ex. 7+5=13/12-8=5
• …är långsam på att känna igen liknande problem, t.ex. 6+2= and 16 +2= and 60 +20=
• …tänker på problemet så länge och långrandigt så att de inte längre kan minnas talen de försöker lösa
• …har stor svårighet med substitutionsövningar, t.ex.? – 7=15
• …föredrar att lösa även enkla tal på papper
• …ofta blandar ihop ”plus”, ”minus”, ”gånger” och ”delat med”
• …kan inte kan se skillnaden på (t.ex.) 7-4= och 4-7=
• …är inte förmögen upptäcka uppenbara misstag
• …har problem med tider på dagen, viktenheter och andra dimensioner
• …blandar ihop positionerna på siffror för att göra det lättare att beräkna tal, t.ex. 63-25=42
• …är förtegen när det behövs lösas textbaserade övningar
• …kämpar för att förstå skillnaden mellan valutaenheter, t.ex. 50 öre mot 5 kronor
• …har i allmänhet svårt för att hantera pengar, t.ex. beräkning av förändring

Vanliga misstag på sekundärnivå

• …behöver mer tid än sina kamrater, eftersom de fortfarande räknar ut siffror för att lösa tilläggs- och subtraktionsbelopp
• …glömmer förklaringar väldigt snabbt
• …har mycket mindre förmåga att lösa textbaserade övningar än numeriska tal
• …väljer vanligen ett tillvägagångssätt på godtycklig grund när man löser textbaserade övningar
• …har stor svårighet med substitutionsövningar, t.ex.? – 8=13, eller löser dem felaktigt, t.ex. 5-8=13
• …löser enkla tilläggs- och subtraktionsuppgifter i 100-intervall skriftligt
• …återger alltid multiplikationstabeller från början
• …kan inte känna igen att deras beräkningar är felaktiga
• …har stor svårighet att korsa gränserna för tiotal eller hundratal
• …gör många subtraktionsfel
• …kämpar med att hantera kvantiteter (vikt, längd, tid)
• …kämpar med att utföra beräkningar med pengar
• …tillämpar förklaringar mekaniskt men glömmer dem snart efteråt
• …byter plats på nummer för att undvika att korsa tiotals eller hundratalsgränsen, t.ex 234-236=202
• …behandlar tidstabeller på ett mekaniskt, papegojliknande sätt, utan någon förståelse för logiken bakom dem (de vet att 5×5 = 25, men återger hela 5:ans tabell från början för att svara 6×5)
• …uppfattar 6:3= och 3:6 = som samma summa
• …kämpar med att förklara förhållandet mellan plus, minus och gånger
• …har väldigt svårt för att uppskatta ett ungefärligt resultat
• …har stora svårigheter med skriftlig division
• …förstår inte reglerna för fraktioner, eller blandar kontinuerligt ihop dem
• …förstår inte betydelsen av fullstopp i decimalfraktioner och beräknar att 1,6 + 1,6 = 2,12
• …blir förvirrad när det gäller ekvationer